Vad hittade kvinnorna?

1. Som nämnts tidigare, kvinnorna kom inte för att bevittna en uppståndelse; men att balsamera ett lik.

2. Olika kvinnor namnges i de olika kontona.

Matteus nämner Maria Magdalena och "den andra Maria".’ (Mt 28:1). Mark nämner Maria Magdalena, 'Maria mor till James*’ och Salome (Mk 16:1). Lukas namnger Maria Magdalena, Joanna och "Mary mother of James*"; men indikerar att dessa inte var de enda kvinnorna i gruppen (Lk 24:10). Johannes nämner bara Maria Magdalena (Jn 20:1).(* Från Mt 27:56 och Mk 15:40 det lär vi oss Maria, mor till James var också mor till Joses, och att denne James var känd som "James the Less"; förmodligen för att skilja honom från "James the Just", Jesu bror.)

Alla konton berättar att de kom tidigt på morgonen (John säger att det fortfarande var mörkt när Mary kom (Jn 20:1) och Matthew säger att gryningen började (Mt 28:1)).

3. Kan det ha varit fel grav?

Denna idé ställs inför ett antal hinder:

(i) Matthew, Mark och Luke skriver alla att kvinnorna personligen hade observerat gravens plats när Jesus fördes dit.

(ii) Eftersom de uppenbarligen inte förväntade sig någon uppståndelse; men förväntade sig snarare att finna graven förseglad, med stenen på plats, varför skulle de blanda ihop det med ett öppet? Och om de hade det, varför insåg de inte sitt misstag när de hittade den tom?

(iii) Myndigheterna kunde ha scotsat ryktena om Jesus’ uppståndelse genom att helt enkelt producera kroppen.

4. Den öppna graven

Mark nämner att de hade varit oroliga för vem som skulle flytta stenen, eftersom det var stort (Mk 16:3). Mark, Lukas och Johannes rapporterar alla att de vid ankomsten fann stenen redan rullad bort från graven. Matteus berättar att en ängel flyttade stenen och skrämde vakterna (se tidigare diskussion). Han berättar inte om kvinnorna faktiskt såg detta hända; men fortsätter med att beskriva ängelns samtal med kvinnorna (Mt 28:1-7).

5. Det finns skillnader i hur många män eller änglar som sågs, och när.

Matteus hänvisar till en ängel och några mycket rädda vakter (som kanske har setts av kvinnorna eller inte), med ängeln som sa åt kvinnorna att ’Kom, se platsen där Herren låg’ (Mt 28:2-6). Han berättar sedan för dem att Jesus kommer att åka till Galileen. Någon gång måste de ha tagit sig in i graven: ty de gick då hastigt ut ur graven med fruktan och stor glädje’ (7-8). De första orden från ängeln kan indikera att de till en början var utanför graven: men det beror på den interna layouten, som sådana gravar hade ofta flera alkover.

Mark berättar att de efter att ha gått in i graven såg en "ung man klädd i en lång vit mantel sitta på höger sida,’ som ger dem ett liknande budskap som det som berättas av Matteus. Han berättar också att de flydde från graven, darrande och rädd.

Lukas berättar att de gick in i graven och såg två män stå bredvid dem i glänsande kläder. Igen, ett liknande meddelande ges.

John skriver att vid det här laget har Maria Magdalena fortfarande ingen riktig aning om vad som pågår: för när hon hittar Peter är hennes budskap det, ’de har tagit bort Herren ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom.’ (Jn 20:2) Enligt Johns berättelse, det är inte förrän långt senare som Maria tittar in i graven och ser två änglar.

Kan dessa skillnader förenas? Ja, ganska lätt.

(i) Frågan om huruvida 'män i vitt’ kallas änglar eller inte kan tyckas vara viktigt för oss: men hade liten betydelse ur judisk synvinkel. Gamla testamentets hänvisningar till änglar refererar ofta till dem som "män".’ och, tvärtemot vad folk tror, tyder på att det är precis så de ofta såg ut (till exempel. Gen 19:1,10,12,15,16). Så Markus och Lukas beskrivningar kan inte tolkas som att de inte var änglar; utan helt enkelt att de såg ut som män. Detta förklarar också varför Johannes berättar att Maria, även efter att ha sett två änglar i graven (Jn 20:12), antog fortfarande att kroppen just hade flyttats (v.15): till henne, de såg ut som vanliga män.

(ii) Skillnaden i antal som ses förklaras också lätt av förhållandena i graven. Kvinnorna såg budbärarna (vilket är vad 'ängel’ betyder faktiskt), hörde meddelandet och flydde. De skulle ha behövt skriva in i en fil: de framför skulle ha haft den bästa utsikten; medan de bakom skulle ha sett mindre. Maria Magdalena, det verkar, kom inte ens in innan de andra skyndade sig ut. Den exakta detaljen i det registrerade kontot skulle bero på vem av kvinnorna som berättade om sin historia.

Indikerar historien hittills en utsmyckning,’ eller en avsikt från författarnas sida att förmedla ett symboliskt snarare än ett bokstavligt uppståndelsebudskap?

Enligt kyrkofäderna, det första evangeliet som skrevs var Matteus: men hans berättelse har en mycket tydlig ängel (fast bara en) och innehåller ytterligare information om vakterna.

Markus berättelse är mycket föredragen som det förmodade första evangeliet av förespråkare för utsmyckning. Det är den kortaste, och har den kortaste och enklaste berättelsen om uppståndelsen, med bara en "ung man i en lång vit mantel".’ Dessutom, resten av Mark är av omtvistad författarskap, det finns flera kända versioner med olika slut, så det är möjligt att ignorera allt som följer kvinnornas berättelse.

dock, det finns flera invändningar mot utsmyckningsteorin:

(i) Om vi ​​tittar på vad är i Markus berättelse har vi fortfarande ett tydligt uttalande om att graven hade öppnats och Jesu kropp hade försvunnit. Vi får uttryckligen veta att Jesus hade återuppstått, att kroppens frånvaro visade detta faktum och att han skulle till Galileen, där lärjungarna skulle se honom. Med andra ord, vi är fortfarande tittar på ett fullt utformat uttalande av en fysisk uppståndelse. Allt som faktiskt skiljer sig åt i Marks berättelse är att han bara talar om en budbärare och att han inte kallar honom en ängel.

(ii) 1 Korinthierbrevet 15:3-8 (som i allmänhet dateras mellan AD 54-7), utan att nämna kvinnornas konto, listar uppståndelsens framträdanden för Peter, de tolv, 500 på en enda gång, James, alla apostlarna och slutligen Paulus: och, som nämnts någon annanstans, analys av denna passage indikerar att dessa verser är baserade på ett ännu tidigare uttalande om tro.

(iii) Ett starkt argument kan göras på innehållsmässiga grunder att Lukas inte grundade sitt evangelium på varken Markus eller Matteus, eller om han gjorde det försökte han verkligen inte att försköna hans konto. Till exempel, hela Mark 6:45-8:26 är frånvarande; inklusive berättelsen om Jesus som gick på vattnet, som vilken som helst förskönare säkert skulle ha använt. Liknande, Lukas berättelse om Jesu födelse visar ingen medvetenhet om Matteus berättelse om magiernas besök och flykten till Egypten.

(iv) Johannes evangelium, fastän fortfarande av de flesta forskare räknas som den sista som skrevs, inte heller vettigt som ett verk av en förskönare. Hans berättelse om Marias besök i graven förefaller på framsidan av den för att motsäga de andra berättelserna: han utelämnar de andra kvinnornas vittnesbörd och säger att när Maria först hittade Petrus och Johannes hade hon ingen aning om vad som hade hänt med Jesus, förutom att han hade blivit tagen (Jn 20:2). Å andra sidan, som med Luke, Det verkar som om ingen av de andra evangelieskribenterna var bekanta med Johannes berättelse: en förskönare skulle knappast ha släppt en så gripande berättelse eller motsagt Johns version av händelserna.

(v) Om en avgift för utsmyckning gjordes, det måste vara mot Matthew. Men, med hänsyn till redogörelsen för vad kvinnorna såg, den enda verkliga skillnaden är att Matteus kallar budbäraren för en ängel.

(vi) När det gäller en symbolisk avsikt, den tomma graven framstår som det centrala inslaget i varje enskild konto. Det är därför mycket svårt att betrakta detta som ett rent symboliskt tillägg. Tydligen säger författarna att graven var tömma.

Tillbaka till huvudartikeln.